One more chance…
En enda chans till… Bara en, fastän man vill ge fler… Hur många chanser är för mycket? När ska man fullständigt ge upp allting annat för att tänka på sig själv?
Kär… kärlek… hmm… jo…
Det är inte det som är problemet. Kärleken finns där, stark är den också. När vet man om man är kompatibla eller bara tillräckligt kära i varandra för att försöka ändå? Igår var jag typ singel… Idag är det en sista chans. Hjärtat vill ge många chanser. Hjärnan säger att han fått för många… Men det e ju så sant som det e sagt ”When you fall in love you shrink your brain a bit to make room for the heart”. Hjärtat tar större plats än hjärnan o man lyssnar mer på hjärtat (vilket många faktiskt borde göra, fast kanske inte i såna här frågor).
Jobb nu… 9 timmar idag o 7 imorgon. Ska lära mig morgonrutinerna… Fy fan för tidiga morgnar, men det e bara att bita i det sura äpplet o bege sig…
Allting löser sig till slut på ett eller annat sätt… En chans till är han värd efter 5 år. Kärleken är stark

Lämna ett svar