det e så jävla synd om mig

Jag har feber, väldigt hög, är ensam i min lägenhet, så singel som man kan bli o tycker synd om mig själv. Jag skulle så gärna vilja ha någon nära mig Men det finns inge sån speciell i mitt liv just nu. Jag saknar Anders, men det e förståeligt efter de 5 åren vi hade.

Jag vet inte längre vem jag är. 3 dagar som singel, eller nåt… Det känns faktiskt värre än vad det egentligen borde vara. Vad är det jag saknar? Kramar? Omtänksamhet? Någon som verkligen bara bryr sig om mig? Och som behandlar mig bra…

Ordet kompatibel kan fara åt helvete förresten!

~ av dawnthewitch den juni 29, 2008.